50/50
Såg klart på filmen för ca 20min sedan och kände att jag ville skriva om den direkt.
Detta är verkligen en feel good movie DELUXE. Egentligen händer det nästan ingenting men jag blir aldrig uttråkad och jag kan inte riktigt förstå varför.
Filmen håller en längd på ca 1h och 40min vilket är alldeles perfekt, om filmen vart 20min längre skulle jag garanterat tycka den var tråkig.
Som ni kanske redan vet vid detta laget är jag lite kär i Joseph Gordon-Levitt, men det ni kanskte inte visste var att jag avskyr Seth Rogen. Jag tycker den mannen är så fruktansvärt störande och hans skratt är en plåga att lyssna på. Men ändå störde jag mig inte på honom under filmens gång (förutom när han skrattade), borde ju menas att jag tyckte han gjorde ett bra jobb?
Och käre Joseph gör ju självklart också en jätte bra insats och jag tycker att han och Anna Kendrick hade riktigt bra kemi. Man förstod från början när de träffades vart det skulle sluta vilken gjorde filmen lite förutsägbar.
Jag har i lång tid undrat varför filmen heter som den gör, men jag fick svar på det ganska snabbt in i filmen och jag känner mig faktiskt lite dum att jag inte tänkt på det tidigare.
Denna film slår jag vad om att jag kommer titta på nästa gång jag blir sjuk (vilket för övrigt lär dröja då mitt immunförsvar är PANSAR), då man har en riktigt mysig känsla i kroppen när man sett denna film. Och denna film klassas som bl.a. komedi, vilket gjorde mig lite skeptisk då jag inte är så jätteförtjust i komedier. Men denna film hade humor i min smak, de drog "vanliga" skämt med varandra vilket gjorde att jag flera gånger lyfte på mungiporna.
Jag både log och släppte några tårar till denna film och jag kände verkligen med karaktärerna.
Men en sak som jag stör mig på; filmen handlar om en som får cancer, så han tappar sitt hår, och i min vetskap så tappar man ju inte bara håret på huvudet. Så varför har han kvar sina ögonbryn? Visst jag fattar att han inte vill raka bort dem, men det tar ca 10min att sminka bort dem. Tror att han hade sett "sjukare" ut om de valt att göra detta, för när han har mössan på sig så ser han inte värst sjuk ut, bara lite blek och utmattad.
En av de bästa "feel good" filmerna jag sett. Älskar när man sätter på en film och är skeptisk och har ett leénde på läpparna när end credits börjar rulla.
8/10
Favoritskådespelare
Johnny Depp
Min absoluta favorit. Kom kanske inte som en chock med tanke på att Pirates är mina favoritfilmer. Gillar att han alltid väljer de skruvade rollerna framför "seriösa". Gör alltid ett bra jobb i mina ögon, även ifall filmerna i sig är dåliga.
Joseph Gordon-Lewitt
Som jag sagt, denna man växer i mina ögon hela tiden och jag slår vad om att jag kommer äga alla hans filmer om några år. Kan räkna filmerna jag sett med honom i på en hand, men det räcker för att veta att han är en fruktansvärt bra skådespelare.
Jennifer Aniston
Älskat henne sedan jag såg Vänner första gången. Kanske inte gör de bästa filmerna men vänder mig gärna till henne när jag ligger sjuk och vill bli på bättre humör.
Keira Knightley
Ofc blir hon nämnd i denna lista. Medverkar i mina favvo-filmer och gör alltid bra ifrån sig. Lite synd att hon mestadels gör drama, men hon har gjort några roller som har vart väldigt gripande.
Christian Bale
Denne käre britt fångade min uppmärksamhet i Batman. Jag är glad attjag har långt ifrån sett allt han gjort, mer njutning att se fram emot.
Leonardo DiCaprio
Do I even have to tell you why?
Tom Hanks
Finns det egentligen någon som inte älskar honom? Man känner en tillit för denne käre man, man vet att han väljer bra roller i bra filmen. Så om ni inte vet vad ni ska titta på, ta en Tom Hanks rulle.
"WIIIIIIIIIIIIIILSOOOOOOOOOOOON!!"
Matt Damon
Will Smith
Russel Crowe
Cate Blanchett
Emma Watson
Geoffrey Rush
Shia Labeouf
Peter Stormare
Kate Winslet
Indiana Jones and the Raiders of the Lost Ark
Nu har jag äntligen tagit tag i kragen och sett denna klassiker. Dock så insåg jag att jag sett den förut, kände igen många scener men inte själva handlingen så var väll liten när jag såg det antar jag.
Människor har sagt till mig att de tror att detta är en film som inte är för mig, hur väl ni verkar känna mig en är annan fråga då jag skulle kalla denna film väldigt typsikt "jag". Äventyr som går att se av hela familjen men samtidigt inte är ett dugg barnslig. Jag gillar när det är fart i en film och det är ju det vi får. Actionfylld som de har blandat in humor, perfect match!
Harrison Ford är nog den bäste som går att hitta för denna roll, hans skådespeleri är väldigt bra och till och med hans utseende passar in (förövrigt såg han bra ut i sina unga dagar). Inga utmärkande insatser från någon men alla gör ett bra jobb. Men som vanligt så måste jag ha någon att störa mig på och det fick bli den kvinnliga rollen denna gång, även ifall hon är duktig.
Och behöver jag ens nämna om vad jag tycker om musiken?
Den slutsatsen borde ni kunna dra själv så tänker inte kommenterna något om det.
Specialeffekterna syns ju att de har några år på nacken, men jag jag blev faktikst positivt överraskad över dem. Hade förväntat mig lite "b" effekter där man kan se när de använt sig av en green screen eller inte. Var lite mot slutet där som det brast lite, men för att vara en film från 80-talet är det väldigt bra gjort
Äventyrsfilm som det är så blir filmen aldrig dryg utan har ett bra tempo genom hela. Handligen är bra och har ett bra manus. Enda jag kan störa mig på är att jag inte kunde sluta tänka på Aqua när de sa "Dr. Jones", men det är ju faktikst inte filmens fel, utan danskarnas.
Att påstå att detta inte skulle vara en film för mig får mig verkligen att fundera på hur min filmsmak uppfattas av andra. En av de som sa det till mig var faktikst min Mamma och hon av någon borde ju veta, skäms på dig!
En film gjord av Steven Spielberg när han verkligen var i toppen av sin karriär. Mycket bra film men ändå känner jag inte ett super sug av att de de resterande.
7/10
CONFESSIONS: The Amazing Spider-Man
Det var nämligen så att jag befann mig i USA när filmen hade premiär och tog tillfället i akt att gå på iMAX, som tyvärr lyser med sin frånvaro i vårt land.
När jag satt i biostolen märkte jag att det var skillnad mot att gå på bio i sketna svenska biografer (märkte skillnad på "vanlig" bio också), men jag tyckte ändå inte att det var så stor skillnad jag hade hoppats på. 3D effekterna var inte lika jobbigt åt ögonen, mycket bättre ljud samt bild. Det var vad jag tyckte direkt efter jag hade sett The Amazing Spider-Man i iMAX. hade gett filmen en självklar 10:a. När filmen hade release och den landade i brevlådan och jag kollade på den insåg jag vilket stor skillnad det blev med iMAX, jag tycker absolut inte att filmen är dålig. Men från att ge filmen 10/10 skulle jag hellre vilja ge filmen 5-6/10 som betyg, och det visar vilken stor effekt iMAX hade på mig.
Så med andra ord; SVERIGA, GE OSS IMAX!!!
Och jag tänker inte jämföra The Amazing Spider-Man med Spider-man trilogin för de är helt annorlunda. Bra på olika sätt och vilken av de jag föredrar beror helt på mitt humör. Men jag kommer alltid älska Spiderman oavsett, det har jag gjort ända sen jag kunde gå, typ..
The Hobbit - LOTR
Hittade en bild på 9gag, tänkte inte alls på det här när jag såg bilden!
Tyckte den var lite mysig.
Ber om ursäkt om inlägget kommer se helt konstigt ut, bloggar från mobilen för första gången.
The Impossible
The Impossible är baserad på en sann historia om en av de tusentals familjer som drabbades av den ofattbara katastrofen 2004. Den visar hur familjen kämpar för sitt liv, men också hur främlingar hjälpte och stöttade varandra för att överleva tillsammans.
Jag visste redan innan jag började kolla på filmen att den skulle vara känslostark. Eftersom den är baserad på den fruktansvärda tsunami tragedi i asien 2004 så går det inte att hålla sig från tårar.
Första timmen av filmen är riktigt bra, det är då vi får se själva händelsen mm.
Efter det blir det tyvärr lite segt.
Naomi Watts nominerades för sin roll till en Oscar och Golden Globe. Hon gör ett mycket bra jobb, men jag kan inte hennes prestation som något "speciellt" så jag tror att Oscar-priset går till någon annan, precis som Golden Globe gjorde.
Jag blev också överraskad av att Tom Holland som spelade Lucas gjorde bra ifrån sig. Borde vart svårt för de att hitta en ung skådespelare som klarar av en sån här tung film, men som sagt, han gjorde bra ifrån sig men det var ändå något som fattades. Men för att vara hans första roll framför kameran lyckas han göra mig imponerad.
Att detta har hänt i verkligheten är en bidragande faktor till varför man gillar filmen. Det är även baserat på en riktig familj så allt vi får se är verklighetsbaserat.
Om karaktärerna hade tagit ur luften hade jag garanterat stört mig på Ewan McGregor karaktär, men nu har jag inte hjärta till att göra det.*
Specialeffekterna är på topp och jag är förbluffad hur de lyckat göra det så realistiskt. Jag kunde nästan känna smärtan när jag såg vissa sår och liknande.
Att Sverige inte får denna film förns i mars är skamligt. filmen gick faktikst upp på vita duken för första gången i september förra året någongång.
Jag tycker det är lite synd att halva filmen är jätte bra och halva är seg, men det är ändå en film jag tycker alla ska se.
7/10
Golden Globes 2013
Denna gala är nog den jag gillar mest. Alltid kändistätt och så känns den alltid mer avslappnad än Oscars Galan.
Höjdpunkter från Galan:
- Jennifer Lawrence tacktal. Har inte sett filmen så vet ej om hon var "värd" detta pris, men jag gllar att hon skämtade och höll talet relativt kort.
- Tina Fey och Amy Poehler, gjorde ett bäldigt bra jobb som årets värdar. Tyckte skämtet de drog om Anne Hathaway och James Franco var superkul.
- Presentation av Kristen Wiig och Will Ferrel var riktigt rolig.
- De gånger jag såg Mel Gibson i bild satt och och gapade och såg inte ut att ha alla chips i påsen. Han såg väldigt rolig ut med andra ord.
- Dustin Hoffmans försök till att uttala "Les Misérables"
- Robert Downey Jr. presentation till Jodie Foster. Som vanligt är denna man karismatisk och bjöd på underhållning.
Höjdpunkter från Röda Mattan (E!):
- "Amy Farrah Fowler" dök upp på röda mattan, när man endast sett henne som en riktig nörd var det väldigt chockerande att se henne uppklädd och iordning gjord.
- Vi fick se ett klipp där Zoeey Deshanel fastnar med sin klänning i en annans klänning från ett annat event och gör sitt bästa för att inte bli upptäckt, fruktansvärt kul.
- Kate Hudson, Namoi Watts, Hayden Panettiere såg fantastiska ut.
Bottenapp från Galan:
- Jodie Fosters alldeles för långa tal. De flesta verkade uppskatta de då massor satt och grät. Jag tyckte bara det var för långt.
- Någon "anonym" tjejs långa tacktal. Först och främst hatar jag när vinnarna har skrivit ner ett tal. Och att jag inte visste vem hon var och att hon pratade såpass länge att musiken fick avbryta gjorde det inte bättre.
- Sen var det hennes tur att hålla ett tack tal igen, som även det var så långt att musiken fick avbryta.
- Mel Gibsons ständigt gapande, även om jag tyckte det var dökul så kan jag inte förstå varför han satt och såg ut så.
Bottenapp från Röda Mattan:
- Jennifer Lawrence klänning, från bysten och ner var det fin. Men strutbröst är inte riktigt min grej.
- Lucy Liu avskyvärda klänning. Förskrämlig.
- Var väldigt många vi inte fick se skymten av.
- Sienna Miller hade också en "klänning" som var avskyvärd. Även sminket var misslyckat.
Back To The Future
Steven Spielberg presenterar en oemotståndlig äventyrskomedi som accelerear långt bortom tidsgränsen, full av humor, fantasi och smittande naiv förundran. Michael J. Fox spelar huvudrollen som Marty McFly, en typisk amerikansk tonåring från 1980-talet som av en slump skickas tillbaka till 1955 i en plutoniumdriven DeLorean "tidsmaskin", uppfunnen av den galne vetenskapsmannen Christopher Lloyd.
Under den fantastiska resan bakåt i tiden blir Marty tvungen att se till att hans då tonåriga föräldrar, spelade av Crispin Glover och Lea Thompson, träffas och blir förälskade i varandra - så att han själv kan återvända till framtiden. Denna underbara äventyrskomedi i regi av Robert Zemeckis kommer att få alla att vilja ta sig Tillbaka till Framtiden gång på gång.
När jag skulle titta på denna film valde jag den mest för att den var den kortaste av de filmer som jag har liggnandes här hemma som jag ännu inte sett.
Trodde inte att jag skulle tycka om denna film men jag fann den faktikst underhållande, men vissa störande objekt såklart.
Men som sagt, filmen överraskade mig och jag vet egentligen inte varför jag gillar den, det är ju faktikst en film av det slaget som jag oftast inte gillar.
Men det här säkert något att göra med att tidsresor är inblandade eftersom jag gillar när en film inte är realistisk.
Jag tycker miljön är riktigt realistisk, nej jag levde inte på 80-talet eller 50-talet men vi får lixom se det som vi förväntar oss av de årtionden. Men ändå känns det lite "studio-känsla" över det hela emellanåt.
Jag inte riktigt säker nu men jag tror detta är den första filmen jag mågonsin ser med Michael J Fox och jag gillade honom verkligen, han passade perfekt som "Marty".
Nej, specialeffekterna är inte de bästa men filmen har ju några år på nacken så jag tänker inte kritisera det något djupare.
Visst, filmen är ganska förutsägbar. Precis som i alla andra "resa i tiden filmer" så händer det samma sak och samma problem som måste lösas. Men det gjorde inte för mycket för min del, men finns säkert människor som stör sig på det.
Och jag gillade verkligen hur de har tagit in den klassiska låten "Go, Johnny Go", eller vad den nu heter, och har en liten "historia" om hur den låten uppkom. Kul Idé!
Det jag störde mig oerhört mycket på genom filmen var sminket. Vissa människor fick vi ju se i båda årtalen och när de skulle var äldre, måste de ju såklart se äldre ut. Så de har valt att applicera prosthetics i deras ansikten som först och främst är värdelöst gjorda, och för det andra har ett uselt "paint-job". Hade räckt med lite simpelt latex så hade det sett mycket bättre och mycket realistiskare ut.
Och den andra störande grejen: Ni vet när allt är sådär stressigt och det hänger på sekunderna. Då ska allt börja gå fel och de ska välja att göra bekännelser som de inte finns tid till och blablablabla.
Slutet av filmen bestod av sånt här och jag blir stressad, irriterad, skriker och frågar vad fan de håller på med till tv:n och klarar inte av att sitta still.
Lixom hallå?! Finns det inte tid så finns det inte tid så håll käften och gör det ni ska istället.
En film jag gillade mycket trots vissa störobjekt. Gillade miljön den utspelade sig i och karaktärerna (för det mesta). Ser fram emot att se de andra två filmerna.
7/10
Lost in Translation
Lost in Translation är en kärleksförklaring till Tokyo och de människor, som besöker denna stad.
Bob är en amerikansk skådespelare, som kommit till Tokyo för att medverka i en reklamfilm om whisky. En kväll träffar han en ung, gift kvinna vid namn Charlotte i hotellbaren...
Jag vet inte varför jag egentligen fortsättar med att kolla på drama-filmer, för 95% av gångerna tycker jag de är dåliga. Och detta är inget undantag.
Det händer lixom ingenting. En man som är i Tokyo, träffar en kvinna och de umgås. End of story. Filmen var fruktansvärt tråkig och att den nominerades till en Oscar för bästa film (+ några till) är för mig ganska ofattbart.
Jag fann inte denna filmen underhållande alls men visst, jag har sett många filmer som är bra mycket sämre än denna. Filmen hade en viss charm, och det var japanerna som stod för den charmen och de fick fram ett leende på mig ibland. Men det räckte ändå inte till för efter halva filmen var den charmen borta och det återstod bara tråk att se.
Sen fann jag Scarlett Johansson väldigt störande i denna film, jag vet faktkst inte varför, jag orkade inte bara med henne helt enkelt. Annars gjorde skådepselarna bra ifrån sig, och jag har inte hört talas om Bill Murray tidigare riktigt då jag aldrig sett något med honom innan. Och jag blir inte direkt sugen på att se något annat han gjort. Men Scarlett Johansson och Bill Murray gör ett bra jobb ifrån sig trots den tråkiga filmen och att jag stör mig på henne, så med andra ord; Bra regi av Sofia Coppola.
Nää, denna film är nog för de som gillar en film när det är sillsamt, "poetisk", och som inte har för djupa dialoger.
Med andra ord ingenting för mig.
3/10
The Hunger Games
Varje år direktsänds Hunger games som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt lottas två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta i tävlingen. De skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stylas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer, för att sedan delta i spelet där bara en vinner - den som överlever.
Katniss Everdeen är fjorton år. Hon älskar sin lillasyster Prim över allt annat, och försöker skydda henne från allt hemskt i distrikt tolv, men mot Hunger Games har hon inget skydd. När det är Prims namn som dras i lottningen ser Katniss ingen annan utväg än att själv ta Prims plats i spelen...
Dessutom såg jag inte vad det stod på den inledande texten.
Så när den blev med på discshops rea bestämde jag mig för att ge den en mer rättvis chans.
Kan börja med att säga att jag inte har läst böckerna, men är faktiskt lite sugen efter sett denna film. Som ni säkert hört redan är filmens koncept slående lik Battle Royale, båda är baserade på böcker men jag har ingen aning om vilken som kom först så vet inte heller vem som härmat vem.
Filmens inledning är bra och det finns lite spänning, men filmen blir tyvärr lite dryg efter det.
När själva spelet har börjat hade jag förväntat mig blod och våld, men istället är filmen för barnvänlig så det får vi knappt se skymten av.
Jennifer Lawrence som spelar huvudrollen Katniss gör ett bra jobb, men att hon skulle spela 14år som jag precis läste hade jag inte kunnat lista ut själv. Annars i övrigt gör skådespelarna ett bra jobb, förutom det där "elaka gänget", vissa repliker låter bara löjligt när de kommer ut från deras munnar.
Och den jag tycker sticker ut lite extra är Stanley Tucci, mest är det väll för hans karaktär och att han spelar karaktären väldigt trovärdigt.
Det som jag stör mig mest på är att dessa filmer sägs kommer bli "Nya Twilight", och det skulle heller inte förvåna mig, men jag önskar att det inte kommer hända utan att de istället försöker göra filmerna lite mer "vuxna", orkar inte med att se något sånt där kärleks-trams igen, vill ha en filmserie som satsar på kvalitén istället.
Som sagt hade jag önskat mig mer action under själva spelen och jag hade ganska höga förväntningar av denna film så jag blev väldigt besviken. Men jag tycker ändå att filmen är helt okej och jag ser fram emot den kommade, även ifall jag inte har en blekaste aning om vad den handlar om.
En film där jag hade höga förväntningar men som lämnade mig besviken för att den var för barnvänlig.
En mix med denna och Battle Royale hade vart perfekt, men jag kan ändå tänka mig att se denna igen framöver.
5/10
Jack Reacher
Själv tycker jag filmen verkar lite seg men vill se den bara för musiken verkar vara så skön.
Ni kan höra de i trailern och för er som inte hört talas om filmen kan ju också kolla in trailern.
CDON Köp
Hade många om och men ifall jag skulle köpa J Edgar eller The Girl With the Dragon Tattoo men bestämde mig för det andra alternativet, för då "sparade" jag mest pengar.
Slank även med några andra titlar i beställningen.
Underworld Bluray - 33kr
We Were Soldiers DVD - 33kr
Source Code Bluray- 33kr
Dumma Mej DVD - 19kr
The Girl With the Dragon Tattoo Bluray - 9kr
Men frakt blev det totalt 156kr, men hade även ett presentkort att utnyttja så betalade endast 56kr.
Happy Feet
I kejsarpingvinernas värld söker man sin livspartner genom att sjunga. Mummel är en pingvin som fötts utan förmågan att sjunga. Men som han kan dansa!
Men vad hjälper det? Mummel är alldeles för annorlunda och kastas ut från kolonin. Hemifrån för första gången, möter han snart ett gäng med högst okejsarlika pingviner - Adelie Amigos.
Efter många äventyr längs det vidsträckta Antarktislandskapet tillsammans med sina nya vänner, lär sig Mummel till slut att vara sig själv. Och att hans sanna jag inte bara duger, men kan även göra en stor skillnad.
Blev för några dagar sen otroligt sugen på att se denna film. Har inte tidigare sett den så vet inte varför jag plötsligt fick sån lust, klickade i alla fall in mig på Netflix oxh hoppades på att den fanns där, men de hade bara tvåan av någon anledning så fick helt enkelt köpa den.
Och ja, det var värd pengarna.
Happy Feet är en otroligt söt och charmig film, svårt att bli något annat när det är en steppande pingvin i huvudrollen.
Filmen har även humor, jag tyckte det var dökul när Mummel, som är huvudrollen med Elijah Wood som gör rösten säger "See you Fatty". Haha. Finns även mycket mer humor genom hela filmen som de flesta säkert uppskattar, men det är inte min humor bara helt enkelt.
Filmen är fylld av sång som blir som en slags glädlespidare, exra roligt blir det när Mummel ska försöka sjunga med och det bara kommer ut något slags oväsen.
Själva storyn har man sett många gånger förr, huvudrollen är annorlunda mot alla andra och blir utstött, så han lämnar sitt hem, utför något hjältedåd, kommer tillbaka och alla älskar honom.
Eftersom jag sett det så många gånger förr blir filmen aldrig något speciellt.
Filmen är väldigt fint animerad och jag önskar lite att jag såg den i bluray, men den var fin gjord även i bluray. Dock så utspelar sig det ju i snölandskap så vi får ju en ganska enformig och tråkig miljö.
Karaktärerna är charmiga, skådespelarna gör ett bra jobb med att ge figurerna röster.
Jag gillar Mummel riktigt mycket, har är jätte söt och så där "dum", han förstår inte riktigt när de andra pingvinerna är elaka mot honom eller så bryr han sig helt enkelt.
Filmen har ett ganska högt tempo och det blir aldrig direkt tråkigt, men att det vann en Oscar kan jag inte riktigt förstå, nu vet jag inte vilka den tävlade emot men som sagt, filmen var inget speciellt.
En söt och charmig film som passar för både barn och vuxna, men som ändå inte var direkt något märkvärdigt. Helt okej underhållning en fredagskväll.
6/10
Prison Break säsong 1
Jag började i alla fall kolla när hela serien hade avslutats och det fanns att köpa.
Och efter många tvekanden och lite tjat från min syster bestämde jag för att ge det en chans, och som jag har sagt så många gånger förr så ångrade jag mig att jag inte sett det tidigare.
Första säsongen är fruktansvärt välskriven, och ja, även den bästa av de fyra säsongerna.
Michael Scofield som spelas av Wentworth Miller visar sitt fulla potensial i denna säsong om vilket geni han verkligen är. Begår brott för att hamna i den fängelse där hans bror sitter inne med dödstraff. Hela hans plan finns i hans tatuering och jag gillar hur vi får återblickar om hur han tänkt osv. när vi får se vissa bitar av hans tatuering som han använder sig av just då.
Wentworth Miller är perfekt för rollen, han spelar honom på ett smått tafatt vis, med ett oerhört lugn. Så svårt att förklara, men de kunde inte hittat en bättre person för denne roll.
De andra rollerna är också riktigt bra rollsätta. Theodore "T-Bag" Bagwell spelad av Robert Knepper skiner dock lite mer än det andra, men jag kan faktikst inte bedöma om det är på grund av att han gör ett bättre jobb, eller om det är för att hans karaktär är vidrig om jag ska uttrycka mig rättvist.
Dominic Pursell, Amaury Nolasco, Sarah Wayne Callie, Wade Williams och alla de andra gör också ett strålande jobb men som sagt, rollerna är inte direkt märkvärdiga.
Och så har vi ju självaste Peter Stormare, mina favorit svenska skådespelare. Jag blir så glad varje gång vi får se en svensk i något framgångsrikt och han var väll egentligen den enda skådespelaren som inte var direkt okänd innan detta sändes.
Serien är spännande från avsnitt 1 till 22. Jag dör av nyfikenhet efter varje avsnitt och ibland har jag svårt att sitta still och om ni ännu inte sett denna serie så rekommenderar jag er verkligen till att göra det.
Jag tycker även musiken i denna serie är klockren, får rysningar bara av att göra introt och de har verkligen lyckats spegla spänningen i de. Ramin Djawadi som är namnet bakom musiken för er som intresserar er.
Denna serie är något för de som gillar spänning blandat med drama och som har starka karaktärer.
Går nästan inte att bli så mycket bättre.
10/10