House at the End of the Street

En mor och dotter flyttar till en ny stad.
Det visar sig att huset bredvid bär på en tragedi, där en ung flicka mördade sina föräldrar. När dottern blir vän med den överlevande sonen, blir det snart uppenbart att historien långt ifrån är över.


Jag är sällan den som läser var kritiker tycker om en film, men vissa gåner är det svårt att undgå och jag har för mig att denna film sågades lite här och var. 
Anledningen till att jag köpte denna film var för att den fanns med under "Fraktfria Nyheter" på CDON och jag ville slippa den där ovärda frakten.

När jag kollade på filmen härom kvällen så gick jag in med en ganska negativ inställning och det ledde till en lite positiv överaskning.
Trodde denna film var förutsägbar, för när jag kollat i kanske en timme så trodde jag att jag hade räknat ut resten av filmen. Men så var då inte fallet utan men det visade sig ganska snart att jag hade fått allt fel. Kan även tillägga att jag sällan läser på fodralet och så före jag ser filmen så total missade "with an awesome twist" grejen, annars hade jag nog gissat annorlunda på hur filmen skulle sluta.
Hur som, eftersom jag trodde jag listat ut filmen och jag hade fel så blev jag ganska intresserad och fann filmen spännande. Filmen är verkligen inte någon skräck i mitt tycke, utan den går i mer thriller-anda och i vissa scener känner man sig lite stressad.

Eftersom denna film bjöd på en liten twist så hade jag väldigt många frågor jag inte fått svar på så när jag märkte att filmen höll på att ta slut blev jag aningen irriterad. Men då, kom det en scen på några sekunder som bara gjorde så att alla pusselbitar fall på plats. Grymt smart gjort av skaparna att svara på alla ens frågor med en sån scen.
Men av någon anledning så kunde jag tycka att det kunde bli lite löjligt ibland, och något jag stör mig på (i alla filmer egentligen) är att en mer obetytande roll kan dö av ett knivhugg/skott medan en huvudrollsinnehavare kan ta hur mycket som helst.

Jag kan inte förstå varför denna film fått så dåliga omdömen här och där för jag gillade den jätte mycket, om jag hade gillat den lika mycket utan Jennifer Lawrence har jag dock inget svar på men är mycket möjligt att mitt omdöme kan ha påverkats av detta då jag gillar henne väldigt mycket.
Skådespeleriet var mycket bra från alla aktörer och jag blir alltid glad när jag ser Max Thieriot i en film, det blir liksom "åh, det är ju han", jag har tydligen en liten crush på honom, varför vet jag inte!

En film som jag tycker inte förtjänar sitt dåliga rykte. Föll mig i smaken men skulle vilja att den inte går under skräck-genren. En film att rekommendera alla de som vill se en film för underhållningens skull, för ett mästerverk är det inte.
7/10


How I Met You Mother

För någon månad sedan satt jag i frisörstolen och diskuterade tvserier, fick höra fina ord om HIMYM och eftersom det fanns fem säsonger på Netflix så såg jag ingen anledning till att inte kolla på det.
Efter drygt en vecka hade jag nötat igenom fem säsonger.



HIMYM är en av de serier som man tänker "bara en episod till" och så är klockan plötligt 3 på natten. Jag gillade serien från första början har av de fem säsongerna jag sett tycker jag inte att någon säsong är sämre eller bättre än de andra.
Marshall är verkligen min favoritkaraktär och han har gett mig några skratt under det jag sett, fyfan vad han är rolig! Jason Segel borde vinna pris för sin roll, om han nu inte redan gjort det, har noll koll!
Även om jag gillar alla käraktärer och jag har ingen jag stör mig på så blir jag ändå inte helt insatt i dem, det är aldrig så att jag blir ledsen över när någon gör slut, jag "hejar" aldrig på något par, ja ni förstår vad jag menar.

Jag tycker det är ganska svårt att hitta en bra komediserie, bara gillat Friends och The Big Bang Theory, och Modern Family nu ganska nyligen. Med andra ord blev jag positivt överraskad av denna serie, hade inte ett ett endaste avsnitt innan då jag alltid har bytt kanal när det börjat.
Vill även tillägga att "Ted" liknar Johnny Depp i vissa vinklar, sjukt irriterande då jag inser att jag lägger huvudet på sned varje gång det inträffar (fråga mig inte varför)

När serien har avslutats så tänker jag köpa "mega-boxen" av denna serie, i dagsläget känner jag inget behov av att köpa serien styckvis då jag vet att man ändå inte kommer få reda på vem mamman egentligen är förns den sista säsongen. Så även om jag kunde ligga hela nätterna och kolla på serien så känner jag inget sug av att fortsätta kolla nu när jag inte har det tillgängligt någonstans, det är inte såpass bra att jag vill lägga ner tid eller energi på att fixa fram säsong 6, men misstolka mig inte nu, jag tycker ändå det är skitbra och en serie jag rekommenderar till alla!
8/10

Pan's Labyrinth

 

Året är 1944, slutet av det spanska inbördeskriget. Ofelia och hennes mamma Carmen flyttar upp i bergen där Carmens nye man kapten Vidal och hans män i Francos armé, strider mot de sista motståndsmännen.

Ofelia dras mot en övervuxen labyrint i närheten av deras nya hem. I denna förtrollade värld möter hon labyrintens väktare, den mäktige Pan, som hävdar att han känner till hennes riktiga identitet och hennes hemliga öde. För att få reda på sanningen utsätts Ofelia för tre farliga uppdrag och ett skrämmande och häpnadsväckande äventyr tar sin början. Men i bakgrunden lurar Kapten Vidals verklighet som blir allt svårare att skydda sig ifrån...

Pan's labyrint (2-disc)
Om jag skulle ha en film som beskriver min filmsmak så tydligt som möjligt skulle det vara den här. En film där det finns fantsy, äventyr och ett "poetiskt mörker", det är så underbart när det blir rätt men samtidigt är det en genre som det är väldigt lätt att det floppar.

Eftersom det är så lätt stt floppas inomd enna genre så var jag ganska skeptiskt trots att den blivit hyllad, men efter många om och med köpte jag 2disc utgåvan då den var så billig.
Det visade vara det bästa köpet jag gjort på länge.
Först och främst har jag totalt nollkoll på spanska skådespelare som inte har ett stort namn inom den amerikanska filmindustrin så jag blev verkligen chockad över vad duktiga de var, speciellt "Ofelia" som ser ut att vara väldigt ung när filmen gjordes.

Makeupen, håret, kostymerna fotot, ja allt är så himla bra gjort och jag vet inte om det bara är jag som är konstig men när jag tänker mig en spansk film så kopplar min hjärna direkt till en lågbudget skitfilm eller en skräckfilm så denna film var verkligen ingenting av det jag hade föreställt mig.
Vi får möta några sagofigurer som till exempel en faun i filmen, han ser fruktansvärt verklig ut och skrämmande samtidigt som man känner sig trygg; Bra karaktärsuppbyggnad.
Och filmen förtjänar verkligen sin "Bästa Make Up" statyett, herregud säger jag bara, fantastiskt vad man kan skapa med sina händer.
Sen får vi även stöta på en "barnätar-varelse" som verkligen ser vidrig ut och är riktigt läskig. Måste även tillägga att "Ofelia" är fruktansvärt irriterande i den scen där vi stöter på denne karaktär, se filmen så vet ni vad jag menar. Vill inte spoila någon men hon beter sig som ett omoget barn som aldrig lyssnar.

"Framtida Klassiker" är verkligen ord denna film förtjänar och jag ser den redan nu som en klassiker och jag är sjukt irriterad på mig själv över att jag inte har sett den här filmen innan, den har ju ett par år på nacken.
Det enda negativa jag kan se i denna film är att jag nu i efterhand har svårt att komma ihåg vad den handlade om, men samtidigt blir det inte till det negativa då jag vill se den redan idag igen.
Vacker, unik, magisk, fantastisk, jag kan inte hitta något ord som kan beskriva vad mycket jag gillade denna film.

Guilliermo del Toro har visat mig en film som är perfekt för mig smak och han har visat filmmagi som jag inte trodde existerade.
Ett lysande och unikt manus med inslag från sagor och grymt regi kan denna film inte kallas något annat än mästervärk. Ingen film för dig som bara ser en film för att bli underhållen, ni lär garanterat hata den och tycka den är skruvad och konstigt. Men till er som förstår er på filmkonst, varsågod, här har ni en film utöver det vanliga.
10/10

Silver Linings Playbook

Pat, en före detta lärare har precis släppts ut från den psykiatriska anstalten där han suttit efter att ha försökt slå ihjäl sin frus älskare. Nu tvingas han flytta hem till sina föräldrar och gör allt han kan för återförenas med sin motvilliga ex-fru. På en brokig väg dit möter han mystiska Tiffany som har en hel del egna problem.

Betar av de Oscarsnominerade filmerna sakta men säkert nu såhär i efterhand, har sett tre stycker hittills och häromdagen var det dags för Silver Lingings Playbook, eller Du Gör Mig Galen som den så fult heter på svenska.

Denna film var verkligen inte alls som jag förväntat mig. Mina första intryck när jag hörde/läste om denna film var att det skulle vara ett tråkigt drama, sen såg jag trailern och då verkade det som att det skulle bli någon slags romantisk komedi istället.
Dock visade det sig att jag hade fel på båda punkterna.
Ja det är ett drama, men inte ett tråkigt drama som man plågas igenom utan filmen är charmig. Komik finns det också tack vare att både huvurollerna (Bradley Cooper och Jennifer Lawrence) är så fruktansvärt socialt okompetenta/inkompetena eller hur man nu säger, "social skills" menar jag i alla fall om någon inte fattar.

Jag gillade denna film från början till slut och den bygger mest på karaktärerna och jag har tidigare inte vart allt för förtjust i Bradley Cooper (finner inget kul i The Hangover) men det verkar som att han är lyckat vunnit mitt hjärta även han.
Filmen förtjänar verkligen alla nomineringar den fått och jag är så glad över att Jennifer Lawrence kammade hem Bästa Skådespelare på Oscarsgalan, och är en fantastisk skådespelerska och spelar "Tiffany" lysande bra.
Och kemin mellan de båda var fantastiskt bra.
Robert De Niros roll var ganska liten, men när han väl syndes i rutan gjorde han bra ifrån sig och även om han hade knytnävarna framme i en scen lyckades han med att inte göra det "maffia", ni förstår vad jag menar.

Sen måste jag tillägga att jag inte förstod den där Silver Linging grejen, jag förstod lixom aldrig ingerbörden och va de menade. Kanske går upp för mig när jag ser den textad.
Och att vi i Sverige har valt att döpa om den till "Du gör mig galen" så fruktansvärt irriterande, innan de ändrar namnen så borde de faktikst kolla på filmen och inte bara hitta på något för den titeln passar inte in på filmen för fem öre.

Jag finner inga fel i denna film, är egentligen en film som jag ogillar vanligtvis men tack vare underbara karaktärer går den verkligen hem. Om ni inte uppskattar denna film har ni dålig filmsmak helt enkelt.
Fantastisk film, fantastisk regi , fantastiska insatser och fantastisk manus.
Rekommenderas varmt till alla!
9/10



Brave

Merida är en skicklig bågskytt med häftigt temperament, och dotter till Kung Fergus och Drottning Elinor. För att hitta sin egen väg i livet bryter Merida en urgammal och helig sed, vilket leder till kaos och raseri i kungadömet. När hon ber en excentrisk gammal klok kvinna om hjälp, går hennes olycksaliga önskan tyvärr i uppfyllelse.

De farofyllda följderna tvingar Merida att upptäcka meningen med äkta mod, och hon måste bryta en fruktansvärd förbannelse innan det är för sent. 
Modig är ett äventyr med oförglömliga karaktärer och fantastisk animering, DVD-utgåvan innehåller också två kortfilmer från Pixar.

Hade hyffsat låga förväntningar på denna film då alla verkar tycka den är kass. Men jag verkar vara en av de få som faktikst tyckte om denna film.
Men jag håller med om att denna film inte är direkt unik, utan det känns mer som en mix av Ronja Rövardotter och Björnbröder.
Förtjänar den sin Bästa Animerade Film-vinst på Oscarsgalan? Jag vet inte då jag inte sett någon av de andra nominerade, men jag förstår absolut varför Brave blev nominerad.

Animeringen i denna film är grymt bra. Klättrar direkt upp på min Top 3-lista (Tillsammans med Tintin och Legenden om Ugglornas rike). Miljöbilderna skulle man lätt kunna ta för äkta och jag älskar att huvudrollen har fått en härligt rött svall som hela tiden stjäl uppmärksamheten.

Filmen i sig är fruktansvärt charmig, tack varaden skotska dialekten och musiken. Är egentligen ganska nyfiken på hur denna gör sig på svenska, ifall de har någon dialekt eller inte.
Jag hade dock lite problem med Meridas röst (Kelly MacDonald), hon lät alldeles för gammal för den karaktären. Men jag vande mig efter ungefär halva filmen, men fann det jäkligt irriterande innan jag vant mig.
Och Emma Thompson spelade även mamman till Merida, och lyckades bra med den skotska dialekten men hennes roll var så fruktansvärt lik henne att jag hela tiden tappade fokus för att mina tankar flög iväg om att de hade animerat henne efter hur Emma Thompson såg ut och etc.

Denna film gick verkligen hem hos mig, varför är så många anti denna film undrar jag? Snygg animering och en bra story som dock påminner om tidigare verk.
7/10

Argo

När den amerikanska ambassaden i Teheran blir stormad under den iranska revolutionen lyckas sex amerikaner fly och gömma sig bakom fiendens linjer. I denna thriller baserad på en sann historia har CIA-agenten Tony Mendez en plan för att rädda dem genom att utge sig för att vara en filmproducent och försöka smuggla ut amerikanerna som en del av filmteamet.

Argo (2012) Poster

Argo är en film jag velat sett jätte länge men det har aldrig blivit av. Och när den häromdagen vann för Best Motion Picture blev jag lite skeptikst. Merparten av "Bästa Film-vinnarna" faller mig inte i smaken så trodde att det skulle bli en dryg och lång film.

Denna film är en riktig nagelbitare, inget snack om det! Spänningen är olidig men hur den kan vara det förstår jag inte, filmen i sig är ganska lugn och går med sakta och bestämda steg framåt men ändå har jag fruktansvärt svårt att sitta still och jag ville så gärna börja pyssla med andra grejer för att tappa fokusen från filmen då den var så extremt spännande.
Lär få rynkor i förtid tack vare denna film.

Alla skådespelare gör bra ifrån sig, och tack vare hår och makeup så är karaktärerna väldigt lika de riktiga människorna. Men jag stör mig lite på att Affleck är både framför och bakom kameran, inte för att jag har något emot hans skådespeleri alls, han sin roll jätte bra. Men jag tycker det är störande i alla fall, känns som att de inte kan ge 110% i sitt skådespeleri, och inte ge 110% i regin när de finns på båda ställen.
Filmen speglar också 70-talet genialiskt, Ben Afflecks fula frisyr och skägg är klockrent, kläderna, mustacherna, glasögonen, ja det går nog inte att lura någon om att denna film inte utspelar sig på 70-talet.
John Goodman är utan marginal min favorit i filmen, han och Alan Arkin bidrar med lite komik i filmen men förstör samtidigt inte "känslan" av filmen. Bra manus heter det.

Politik är något som jag verkligen hatar men politiska filmer älskar jag av någon anledning (så länge de inte blir för patriotiskt). Och att denna film är baserad på verklig händelse gör det att den är fruktansvärt intressant. Filmen öppnas med historisk bakgrund och fick mitt intresse direkt, älskar sådana inledningar. Jag gillar också att vi får se riktiga bilder i end credits och hur de har använts i filmen.

Ben Affleck har bevisat ännu en gång hur duktig han är bakom kameran och jag hoppas han fortsätter i den karriärinriktningen. Hatten av för Affleck.
Förtjänar verkligen sina Bästa film vinster.
9/10

Les Misérables

Med 1800-talets Frankrike som skådeplats berättar Les Misérables en fängslande berättelse om krossade drömmar och olycklig kärlek, passion, offer och försoning - en tidlös saga om den mänskliga själens odödlighet. Jackman spelar ex-fången Jean Valjean, jagad sedan årtionden av den hänsynslösa polismannen Javert (Crowe) efter att en gång ha brutit mot sin villkorliga frigivning. När Valjean går med på att ta hand om fabriksarbetaren Fantines (Hathaway) unga dotter, Cosette, förändras deras liv för alltid.



Fick äntligen se denna film på bio igår, i en trång liten salong med lågt ljud. Skit trångt var det.
Men iallafall, "I Dreamed a Dream" med Anne Hathaway var den sång som berörde mig mest, hon framförde den fruktansvärt bra  samtidigt som hon grät. Jag blev också mycket imponerad av Russel Crowe, visst, man hör att han inte har belönats med en vacker sångröst som de andra men jag är imponerad av att han vågade ta till sig denna roll.
Hugh Jackman, Amanda Seyfried, Helena Bonham Carter, Eddie Redmayne.. Ja alla gör ett lysande jobb i sången. Och för er som inte vet sjunger de live i filmen, inte förinspelat som i andra musikaler.
Själva musiken är dock inte något som jag skulle lyssna på här hemma på Spotify.

Öppningscenen för mig var magisk, den var fruktansvärt mäktig med vacker miljö och musik som blev en av mina favoriter från filmen.
Jag har ingen aning om vad låtarna egentligen heter, så jag hittar på lite egna namn som gör att ni förstår vilka jag menar. "I dreamed a dream", "Lovely Lady" och "Look Down" blev mina favoriter från filmen.

Sanningens ögonblick: Jag somnade. Nu får ni inte tro att jag inte tyckte filmen var dålig bara för att jag slumrade till men jag var något så fruktansvärt trött, kände redan efter 5min att ögonen inte riktigt hängde med. Jag minns att jag somnade till Hugh Jackmans stämma och vaknade när de slängdes ut möbler på gatorna så jag hängde inte riktigt med där tyvärr.

En sak jag tyckte var jobbigt var att nästan hela filmen utspelades när det var mörk (kan vara därför jag somnade) och när det blev dag fick jag sitta och kisa tills ögonen vant sig.
Jag blev också lite trött på att att nästan alla dialoger bestod av sjungande, ibland gillade jag det och ibland blev jag bara frustrerad på det.
Sacha Baron Cohen och Helena Bonham Carter står för komiken i filmen (Jag vet, chockerande eller hur?), och de lyckas med det mycket bra och jag fann paret roande i många scener. Men jag har lite svårt att ta Sasha Baron Carter seriöst, men tanke på hans tidigare film roller.

Detta är en film som jag kan rekommendera till de som vill se en storslagen film, vi bjuds på vackra miljöer, starka rollinsatser och vacker sång.
Filmkonst i sin ära, men kan inte hjälpa att jag fann den lite smådryg ibland. Och Anne Hathaway tar nog hem priset för sin insats på Oscarsgalan. Bästa film vågar jag inte uttala mig om eftersom alla de nominerade verkar vara starka kandidater.
7,5/10

50/50

Adam är 27 år och får, trots sitt hälsosamma liv, en allvarlig cancerdiagnos. För att hantera sin nya situation har han den bästa och inte helt smidiga polaren Kyle, sin chockade mamma, flickvännen Rachael och den nyutexaminerade terapeuten Katie som tar sig an Adam som sin tredje patient - någonsin.



Såg klart på filmen för ca 20min sedan och kände att jag ville skriva om den direkt.
Detta är verkligen en feel good movie DELUXE. Egentligen händer det nästan ingenting men jag blir aldrig uttråkad och jag kan inte riktigt förstå varför.
Filmen håller en längd på ca 1h och 40min vilket är alldeles perfekt, om filmen vart 20min längre skulle jag garanterat tycka den var tråkig.
Som ni kanske redan vet vid detta laget är jag lite kär i Joseph Gordon-Levitt, men det ni kanskte inte visste var att jag avskyr Seth Rogen. Jag tycker den mannen är så fruktansvärt störande och hans skratt är en plåga att lyssna på. Men ändå störde jag mig inte på honom under filmens gång (förutom när han skrattade), borde ju menas att jag tyckte han gjorde ett bra jobb?
Och käre Joseph gör ju självklart också en jätte bra insats och jag tycker att han och Anna Kendrick hade riktigt bra kemi. Man förstod från början när de träffades vart det skulle sluta vilken gjorde filmen lite förutsägbar.

Jag har i lång tid undrat varför filmen heter som den gör, men jag fick svar på det ganska snabbt in i filmen och jag känner mig faktiskt lite dum att jag inte tänkt på det tidigare.

Denna film slår jag vad om att jag kommer titta på nästa gång jag blir sjuk (vilket för övrigt lär dröja då mitt immunförsvar är PANSAR), då man har en riktigt mysig känsla i kroppen när man sett denna film. Och denna film klassas som bl.a. komedi, vilket gjorde mig lite skeptisk då jag inte är så jätteförtjust i komedier. Men denna film hade humor i min smak, de drog "vanliga" skämt med varandra vilket gjorde att jag flera gånger lyfte på mungiporna.
Jag både log och släppte några tårar till denna film och jag kände verkligen med karaktärerna.

Men en sak som jag stör mig på; filmen handlar om en som får cancer, så han tappar sitt hår, och i min vetskap så tappar man ju inte bara håret på huvudet. Så varför har han kvar sina ögonbryn? Visst jag fattar att han inte vill raka bort dem, men det tar ca 10min att sminka bort dem. Tror att han hade sett "sjukare" ut om de valt att göra detta, för när han har mössan på sig så ser han inte värst sjuk ut, bara lite blek och utmattad.

En av de bästa "feel good" filmerna jag sett. Älskar när man sätter på en film och är skeptisk och har ett leénde på läpparna när end credits börjar rulla.
8/10

Indiana Jones and the Raiders of the Lost Ark

Den handlingskraftige arkeologen ger sig tillsammans med sin självständiga och något svårhanterliga ex-flickvän Marion Ravenwood iväg för att finna den sägenomspunna heliga arken före nazisterna. Den halsbrytande kapplöpningen går genom Sydamerikas djungler, Kairos myllrande gator och en topphemlig ubåtsbas, och Indy tvingas utstå gift, fällor, ormar och förrädare för att nå målet. Arkens krafter släpps slutligen lösa, och Indy kämpar för att ligga steget före nazisterna i denna klassiska filmskatt.




Nu har jag äntligen tagit tag i kragen och sett denna klassiker. Dock så insåg jag att jag sett den förut, kände igen många scener men inte själva handlingen så var väll liten när jag såg det antar jag.

Människor har sagt till mig att de tror att detta är en film som inte är för mig, hur väl ni verkar känna mig en är annan fråga då jag skulle kalla denna film väldigt typsikt "jag". Äventyr som går att se av hela familjen men samtidigt inte är ett dugg barnslig. Jag gillar när det är fart i en film och det är ju det vi får. Actionfylld som de har blandat in humor, perfect match!

Harrison Ford är nog den bäste som går att hitta för denna roll, hans skådespeleri är väldigt bra och till och med hans utseende passar in (förövrigt såg han bra ut i sina unga dagar). Inga utmärkande insatser från någon men alla gör ett bra jobb. Men som vanligt så måste jag ha någon att störa mig på och det fick bli den kvinnliga rollen denna gång, även ifall hon är duktig.

Och behöver jag ens nämna om vad jag tycker om musiken?
Den slutsatsen borde ni kunna dra själv så tänker inte kommenterna något om det.

Specialeffekterna syns ju att de har några år på nacken, men jag jag blev faktikst positivt överraskad över dem. Hade förväntat mig lite "b" effekter där man kan se när de använt sig av en green screen eller inte. Var lite mot slutet där som det brast lite, men för att vara en film från 80-talet är det väldigt bra gjort

Äventyrsfilm som det är så blir filmen aldrig dryg utan har ett bra tempo genom hela. Handligen är bra och har ett bra manus. Enda jag kan störa mig på är att jag inte kunde sluta tänka på Aqua när de sa "Dr. Jones", men det är ju faktikst inte filmens fel, utan danskarnas.

Att påstå att detta inte skulle vara en film för mig får mig verkligen att fundera på hur min filmsmak uppfattas av andra. En av de som sa det till mig var faktikst min Mamma och hon av någon borde ju veta, skäms på dig!
En film gjord av Steven Spielberg när han verkligen var i toppen av sin karriär. Mycket bra film men ändå känner jag inte ett super sug av att de de resterande.
7/10

The Impossible

Maria, Henry och deras tre söner är på semester i det tropiska Thailand. När familjen njuter av solen vid poolen slits paradiset i bitar av den enorma våg som drar med sig allt i dess väg och splittrar familjen.

The Impossible är baserad på en sann historia om en av de tusentals familjer som drabbades av den ofattbara katastrofen 2004. Den visar hur familjen kämpar för sitt liv, men också hur främlingar hjälpte och stöttade varandra för att överleva tillsammans.

'
Det hör inte till det vanliga att jag laddar ner filmer. Men det är ju som sagt Award Season och det är mycket roligare att se på när man är bekant med verken som är nominerade. Så har inget annat val att ladda ner lite rullar, måste ju ha något och några att hejja på under Oscars-galan.

Jag visste redan innan jag började kolla på filmen att den skulle vara känslostark. Eftersom den är baserad på den fruktansvärda tsunami tragedi i asien 2004 så går det inte att hålla sig från tårar.
Första timmen av filmen är riktigt bra, det är då vi får se själva händelsen mm.
Efter det blir det tyvärr lite segt.

Naomi Watts nominerades för sin roll till en Oscar och Golden Globe. Hon gör ett mycket bra jobb, men jag kan inte hennes prestation som något "speciellt" så jag tror att Oscar-priset går till någon annan, precis som Golden Globe gjorde.
Jag blev också överraskad av att  Tom Holland som spelade Lucas gjorde bra ifrån sig. Borde vart svårt för de att hitta en ung skådespelare som klarar av en sån här tung film, men som sagt, han gjorde bra ifrån sig men det var ändå något som fattades. Men för att vara hans första roll framför kameran lyckas han göra mig imponerad.

Att detta har hänt i verkligheten är en bidragande faktor till varför man gillar filmen. Det är även baserat på en riktig familj så allt vi får se är verklighetsbaserat. 
Om karaktärerna hade tagit ur luften hade jag garanterat stört mig på Ewan McGregor karaktär, men nu har jag inte hjärta till att göra det.*
Specialeffekterna är på topp och jag är förbluffad hur de lyckat göra det så realistiskt. Jag kunde nästan känna smärtan när jag såg vissa sår och liknande.

Att Sverige inte får denna film förns i mars är skamligt. filmen gick faktikst upp på vita duken för första gången i september förra året någongång.


Jag tycker det är lite synd att halva filmen är jätte bra och halva är seg, men det är ändå en film jag tycker alla ska se.
7/10

Back To The Future

Steven Spielberg presenterar en oemotståndlig äventyrskomedi som accelerear långt bortom tidsgränsen, full av humor, fantasi och smittande naiv förundran. Michael J. Fox spelar huvudrollen som Marty McFly, en typisk amerikansk tonåring från 1980-talet som av en slump skickas tillbaka till 1955 i en plutoniumdriven DeLorean "tidsmaskin", uppfunnen av den galne vetenskapsmannen Christopher Lloyd.

Under den fantastiska resan bakåt i tiden blir Marty tvungen att se till att hans då tonåriga föräldrar, spelade av Crispin Glover och Lea Thompson, träffas och blir förälskade i varandra - så att han själv kan återvända till framtiden. Denna underbara äventyrskomedi i regi av Robert Zemeckis kommer att få alla att vilja ta sig Tillbaka till Framtiden gång på gång.



När jag skulle titta på denna film valde jag den mest för att den var den kortaste av de filmer som jag har liggnandes här hemma som jag ännu inte sett.
Trodde inte att jag skulle tycka om denna film men jag fann den faktikst underhållande, men vissa störande objekt såklart.

Men som sagt, filmen överraskade mig och jag vet egentligen inte varför jag gillar den, det är ju faktikst en film av det slaget som jag oftast inte gillar.
Men det här säkert något att göra med att tidsresor är inblandade eftersom jag gillar när en film inte är realistisk.

Jag tycker miljön är riktigt realistisk, nej jag levde inte på 80-talet eller 50-talet men vi får lixom se det som vi förväntar oss av de årtionden. Men ändå känns det lite "studio-känsla" över det hela emellanåt.
Jag inte riktigt säker nu men jag tror detta är den första filmen jag mågonsin ser med Michael J Fox och jag gillade honom verkligen, han passade perfekt som "Marty".
Nej, specialeffekterna är inte de bästa men filmen har ju några år på nacken så jag tänker inte kritisera det något djupare.

Visst, filmen är ganska förutsägbar. Precis som i alla andra "resa i tiden filmer" så händer det samma sak och samma problem som måste lösas. Men det gjorde inte för mycket för min del, men finns säkert människor som stör sig på det.
Och jag gillade verkligen hur de har tagit in den  klassiska låten "Go, Johnny Go", eller vad den nu heter, och har en liten "historia" om hur den låten uppkom. Kul Idé!

Det jag störde mig oerhört mycket på genom filmen var sminket. Vissa människor fick vi ju se i båda årtalen och när de skulle var äldre, måste de ju såklart se äldre ut. Så de har valt att applicera prosthetics i deras ansikten som först och främst är värdelöst gjorda, och för det andra har ett uselt "paint-job". Hade räckt med lite simpelt latex så hade det sett mycket bättre och mycket realistiskare ut.

Och den andra störande grejen: Ni vet när allt är sådär stressigt och det hänger på sekunderna. Då ska allt börja gå fel och de ska välja att göra bekännelser som de inte finns tid till och blablablabla.
Slutet av filmen bestod av sånt här och jag blir stressad, irriterad, skriker och frågar vad fan de håller på med till tv:n och klarar inte av att sitta still. 
Lixom hallå?! Finns det inte tid så finns det inte tid så håll käften och gör det ni ska istället.

En film jag gillade mycket trots vissa störobjekt. Gillade miljön den utspelade sig i och karaktärerna (för det mesta). Ser fram emot att se de andra två filmerna.
7/10

Lost in Translation

Lost in Translation är en kärleksförklaring till Tokyo och de människor, som besöker denna stad.
Bob är en amerikansk skådespelare, som kommit till Tokyo för att medverka i en reklamfilm om whisky. En kväll träffar han en ung, gift kvinna vid namn Charlotte i hotellbaren...



Jag vet inte varför jag egentligen fortsättar med att kolla på drama-filmer, för 95% av gångerna tycker jag de är dåliga. Och detta är inget undantag.
Det händer lixom ingenting. En man som är i Tokyo, träffar en kvinna och de umgås. End of story. Filmen var fruktansvärt tråkig och att den nominerades till en Oscar för bästa film (+ några till) är för mig ganska ofattbart. 
Jag fann inte denna filmen underhållande alls men visst, jag har sett många filmer som är bra mycket sämre än denna. Filmen hade en viss charm, och det var japanerna som stod för den charmen och de fick fram ett leende på mig ibland. Men det räckte ändå inte till för efter halva filmen var den charmen borta och det återstod bara tråk att se.

Sen fann jag Scarlett Johansson väldigt störande i denna film, jag vet faktkst inte varför, jag orkade inte bara med henne helt enkelt. Annars gjorde skådepselarna bra ifrån sig, och jag har inte hört talas om Bill Murray tidigare riktigt då jag aldrig sett något med honom innan. Och jag blir inte direkt sugen på att se något annat han gjort. Men Scarlett Johansson och Bill Murray gör ett bra jobb ifrån sig trots den tråkiga filmen och att jag stör mig på henne, så med andra ord; Bra regi av Sofia Coppola.

Nää, denna film är nog för de som gillar en film när det är sillsamt, "poetisk", och som inte har för djupa dialoger.
Med andra ord ingenting för mig.
3/10

Happy Feet

I kejsarpingvinernas värld söker man sin livspartner genom att sjunga. Mummel är en pingvin som fötts utan förmågan att sjunga. Men som han kan dansa!

Men vad hjälper det? Mummel är alldeles för annorlunda och kastas ut från kolonin. Hemifrån för första gången, möter han snart ett gäng med högst okejsarlika pingviner - Adelie Amigos.

Efter många äventyr längs det vidsträckta Antarktislandskapet tillsammans med sina nya vänner, lär sig Mummel till slut att vara sig själv. Och att hans sanna jag inte bara duger, men kan även göra en stor skillnad.


Blev för några dagar sen otroligt sugen på att se denna film. Har inte tidigare sett den så vet inte varför jag plötsligt fick sån lust, klickade i alla fall in mig på Netflix oxh hoppades på att den fanns där, men de hade bara tvåan av någon anledning så fick helt enkelt köpa den.
Och ja, det var värd pengarna.

Happy Feet är en otroligt söt och charmig film, svårt att bli något annat när det är en steppande pingvin i huvudrollen.
Filmen har även humor, jag tyckte det var dökul när Mummel, som är huvudrollen med Elijah Wood som gör rösten säger "See you  Fatty". Haha. Finns även mycket mer humor genom hela filmen som de flesta säkert uppskattar, men det är inte min humor bara helt enkelt.
Filmen är fylld av sång som blir som en slags glädlespidare, exra roligt blir det när Mummel ska försöka sjunga med och det bara kommer ut något slags oväsen.

Själva storyn har man sett många gånger förr, huvudrollen är annorlunda mot alla andra och blir utstött, så han lämnar sitt hem, utför något hjältedåd, kommer tillbaka och alla älskar honom.
Eftersom jag sett det så många gånger förr blir filmen aldrig något speciellt.
Filmen är väldigt fint animerad och jag önskar lite att jag såg den i bluray, men den var fin gjord även i bluray. Dock så utspelar sig det ju i snölandskap så vi får ju en ganska enformig och tråkig miljö.
Karaktärerna är charmiga, skådespelarna gör ett bra jobb med att ge figurerna röster.
Jag gillar Mummel riktigt mycket, har är jätte söt och så där "dum", han förstår inte riktigt när de andra pingvinerna är elaka mot honom eller så bryr han sig helt enkelt.

Filmen har ett ganska högt tempo och det blir aldrig direkt tråkigt, men att det vann en Oscar kan jag inte riktigt förstå, nu vet jag inte vilka den tävlade emot men som sagt, filmen var inget speciellt.

En söt och charmig film som passar för både barn och vuxna, men som ändå inte var direkt något märkvärdigt. Helt okej underhållning en fredagskväll.
6/10

Prison Break säsong 1

Michael Scofield är en desperat man i en desperat situation. De flesta skulle göra allt som står i deras makt för att aldrig hamna i Fox River fängelset, men Michael gör allt för att komma in. Hans bror Lincoln Burrows har blivit oskyldigt dömd till döden för ett brott han inte begått. Michael rånar i desperation en bank med målet att själv bli inspärrad, och med en invecklad flyktplan rädda både sig själv och brodern ut ur fängelset. För att allt ska gå i lås krävs inte bara mod, skicklighet och tur... dessutom behöver de ta hjälp av några av fängelsets farligaste fångar.

 
Är inne i en TV-serie period för tillfället så det blir inte alls mycket filmtittande. Så jag kom på att jag kan ju börja recensera TV-serie säsonger, så först ut får bli Prison Break Säsong 1 som jag kollade klart på häromdagen.
 
Kan erkänna att jag var riktigt skeptiskt till denna serie till att börja med. Hur kan man få till en bra serie som går ut på att rymma från fängelse tänkte jag, och hur många gånger kan de egentligen rymma?
Jag började i alla fall kolla när hela serien hade avslutats och det fanns att köpa.
Och efter många tvekanden och lite tjat från min syster bestämde jag för att ge det en chans, och som jag har sagt så många gånger förr så ångrade jag mig att jag inte sett det tidigare.
Första säsongen är fruktansvärt välskriven, och ja, även den bästa av de fyra säsongerna.

Michael Scofield som spelas av Wentworth Miller visar sitt fulla potensial i denna säsong om vilket geni han verkligen är. Begår brott för att hamna i den fängelse där hans bror sitter inne med dödstraff. Hela hans plan finns i hans tatuering och jag gillar hur vi får återblickar om hur han tänkt osv. när vi får se vissa bitar av hans tatuering som han använder sig av just då.
Wentworth Miller är perfekt för rollen, han spelar honom på ett smått tafatt vis, med ett oerhört lugn. Så svårt att förklara, men de kunde inte hittat en bättre person för denne roll.
De andra rollerna är också riktigt bra rollsätta. Theodore "T-Bag" Bagwell spelad av Robert Knepper skiner dock lite mer än det andra, men jag kan faktikst inte bedöma om det är på grund av att han gör ett bättre jobb, eller om det är för att hans karaktär är vidrig om jag ska uttrycka mig rättvist.
Dominic Pursell, Amaury Nolasco, Sarah Wayne Callie, Wade Williams och alla de andra gör också ett strålande jobb men som sagt, rollerna är inte direkt märkvärdiga.
Och så har vi ju självaste Peter Stormare, mina favorit svenska skådespelare. Jag blir så glad varje gång vi får se en svensk i något framgångsrikt och han var väll egentligen den enda skådespelaren som inte var direkt okänd innan detta sändes.

Serien är spännande från avsnitt 1 till 22. Jag dör av nyfikenhet efter varje avsnitt och ibland har jag svårt att sitta still och om ni ännu inte sett denna serie så rekommenderar jag er verkligen till att göra det.
Jag tycker även musiken i denna serie är klockren, får rysningar bara av att göra introt och de har verkligen lyckats spegla spänningen i de. Ramin Djawadi som är namnet bakom musiken för er som intresserar er.

Denna serie är något för de som gillar spänning blandat med drama och som har starka karaktärer.
Går nästan inte att bli så mycket bättre.
10/10

Tomten är far till alla barnen

Sara bjuder in sina tre tidigare män, deras fruar och deras nya barn att fira julafton tillsammans med sin nye man Janne. Allt för att alla barn ska få uppleva en äkta jul tillsammans med alla sina föräldrar.
Med en hel del sprit innanför västen råkar Janne av misstag avslöja för en av gästerna att han låtit sterilisera sig utan att berätta det för Sara, som i sin tur inget högre önskar än att få barn med Janne.
Det tar inte lång tid innan alla på festen känner till Jannes lilla anatomiska ingrepp. Alla utom Sara. Vid middagen avslöjar Sara strålande den glada nyheten: hon är gravid! Janne ska äntligen bli pappa!

 
Eftersom det var jul så vill man ju ladda upp med lite julfilmer, så häromdagen drog jag bort plasten från denna film som jag köpte på mellandagsrean förra året.
Hade hört från många olika håll att den skulle vara svinkul så hade ju förväntat mig att jag skulle klämma fram några leenden under filmens gång. 
Jag kan erkänna att själva menyn var lite småkul då det var full med spermier (barnslig humor jag vet). Men det var nog det enda jag tyckte var roligt med denna film.

Visst, skådespeleriet var bra, med undantag på den unga tjejen med fult svart hår (Alexandra Dahlström), tyckte hon var riktigt usel i denna film. Peter Haber och Leif Andrée är det positiva jag kan se i denna film. Leif gillar jag därför att han gör Bill eller Bull i Pelle Svanslös och när filmen äntligen tog slut insåg jag att han även gör Nemos pappas röst i den svenska versionen av Hitta Nemo, Peter Haber gillar jag därför att det är Peter Haber, en väldigt talangfull skådespelare som kan variera sna roller mycket men ändå göra de bra.
Och så gillade jag själva storyn, den var rolig men filmen var inte rolig, om ni nu förstår hur jag menar.

Och jag haaaaaatade Dan Ekborg eller vad han nu heter. Fruktansvärt sliskig människa och jag blev riktigt äcklad av honom och fick pedofilvibbar. Varför vill man ha med en sån roll i en julfilm som ska vara rolig?
Och den där nya finska grannen.. Hon känns så typisk "kvinnlig" som ska tvinga sin man till massa grejer och hon är riktigt störande, sånna människor vill jag bara ge en käftsmäll.

Jag kan tänkta mig att denna film blir lite roligare om man kollar på den tillsammans med någon då man inte kollar på "samma sätt" då, men som vanligt kollade jag på film ensam och jag blev nästan arg emellan åt för att alla var så jäkla sviniga mot varandra.
Kan inte riktigt förstå att människor kan sitta och skratta åt sånt där, men det är verkligen inte min humor.

Jag förstår varför filmen har blivit en svenskklassiker och folk tycker den är svinrolig. En rolig idé men denna humorn är inte min grej helt enkelt.
3/10

Battle Royale

Skulle du kunna döda din bästa vän? 42 ungdomar ställs inför den frågan, innan de placeras på en öde ö där de inte har något annat val än att döda, eller dödas av sina kamrater. En fullständigt grotesk situation, där den enda som kommer att lämna ön är den som har överlevt slakten efter att ha mördat sin bästa vän, pojkvän eller flickvän. Alltihop övervakas av helikoptrar och datorer under ledning av den galne läraren och "lekledaren" Kitano.

 
Här har vi kanske en av Japans med kända filmer, Battle Royale eller Batoru rowaiaru som den så fint heter på orginalspråket.
Jag hade aldrig hört talas om denna film förns jag gick i högstadiet, för då bestämde vår engelska lärare för att visa denna under en lektion. Och det var nog den stördaste film jag någonsin sett, skulle mycket gärna vilja byta hjärna med den mannen som gjorde denna film (tar för givet att det är en man, kan tyvärr inte se skillnaden på ett kvinnligt eller manligt namn i deras språk).

Denna film är brutal, läraren är totalt iskall och jag skulle nog inte vilja möta han som gör rollen. Vad går filmen ut på då? Jo att man ska överleva, för då vinner man. Låter det som Hunger Games? Jamen visst, det är vi nog inte ensamma om att tycka och det var något sånthär liknande jag hade förväntat mig av Hunger Games, så om ni blev besvikna på den filmen för att det inte var så mycket blod som ni hoppats så har ni filmen här framför era ögon att njuta av istället.
Men det är ändå inte överdrivet mycket blod, utan det är lagomt. Inga överdrivna "Kill Bill" blod effekter för att specifiera mig.

Finns vissa ljudeffekter jag kan störa mig på i filmen. När någon hugger med en kniv låter det överdrivet mycket att det låter fejkat, men det är inte en sådan big deal att jag blir irriterad på det men fortfarande onödigt för man behöver inte överdriva med sånna ljud i en sånhär film.
Och hör och häpna, de använder sig att klassisk musik i stora delar av filmen vilket gör att den faktikst blir ännu mer skruvad. Och det är även ett väldigt smart val av skaparna att använda sig av det. Stort plus!

Filmen börjar väldigt starkt, inledningen till själva "spelet" och allt sånt där, men det blir lite för mycket "kärleksdravel" senare, inte lixom så att det blir en kärlekshistoria, men så fort någon dör ska den förklara att den var kär i någon och blablabla, denna film ska handla om att döda, skippa kärleksnacket!
Och den "roligaste" scenen (om det är tillåtet att uttrycka sig så) måste vara när tjejerna löper amok när de har lagat mat. Scenen är så ironisk men samtidigt inte, ni som sett filmen förstår mig nog skulle jag tro.

Detta är en brutal film som inte är full av splatter. Idén är genialsik och orginell. Ingen film man behöver sitta stirrandes framför för att hänga med så om du vill kolla på en film för att underhållas så rekommenderar jag verkligen denna. Och man får se en otroligt bra skådespelarinsats av han som spelar läraren. Om du tidigare bara sett manga och skräck från japan så tycker jag du ska se denna, tycker egentligen alla ska se denna.
6.5/10

http://cdon.bloggportalen.se/vote?option=19 GLÖM INTE ATT RÖSTA :)

The Three Stogoes

Rösta på mitt bidrag!



Efter att ha lämnats utanför porten till ett barnhem växer Moe, Larry och Curly upp bland nunnor och örfilar. Den fumliga trion, godhjärtad men sinnessvag, ger sig nu i kast med den vanvettiga uppgiften att försöka rädda sitt barndomshem från tvångsförsäljning. Men den stora frågan är om bröderna ens klarar av att överlevea i den moderna världen...?

 
Haha ja vart ska jag börja? Det var längesedan jag såg en så rolig film. Jag gillade att de korkade karaktärerna bara var korkade och de lyckades underhålla mig från början till slut.
Den lyckades även klämma fram några skratt ur mig som jag sagt förut är nästintill omöjligt. En väldigt positiv överraskning eftersom jag hört att det skulle vara väldigt dålig.
 
Om ni har läst ända hit hoppas jag att ni har vett nog att förstå att jag var fruktansvärt ironisk. Om ni inte förstod att jag var ironisk har ni antagligen inte sett filmen och det gör ni rätt i. 90min av mitt liv bortslösat som jag aldrig kommer få se igen.

Aldrig har jag mött tre karaktärer som har vart mer irriterande än de här. För det första var de jävligt fula, för det andra jävligt störande, för det tredje hade de fula röster (syftar på han tjocka, minns inte vad någon hette) och det var jävligt störande att de skulle säga "wooooooah" varenda jävla gång något skulle gå dåligt eller liknande.

Och alla jäkla klonk, plonk, konk, tut ljud fick mig att tro att det kunde vara en tecknad film. Alltså lixom varför? Trodde de att det skulle göra filmen mycket roligare med sånna ljud eller vadå? 

Och detta usla försök till att försöka få den spännande med att de ska mörda någon, lixom, va?! Självklart är de ju så korkade att de får med på det till de upptäcker sanningen med allting. Sen fick vi ju oss en liten "twist" där i slutet,.

Och dessa stackars skådespelare har nog gjort sitt störta misstag i sin karriär. De gjorde säkert det bästa men det de hade att jobba med, men fyfan. Vad sjutton tänkte det med? Och varför var de tvungen att göra så fula miner hela tiden? Syftar mest på honom som har en svart pottfrilla och liknar Jim Carrey i Dum och Dummare.
Och att vi faktikst får se Jennifer Hudson och Sofia Vergara i denna film är helt oförstårligt. Två skådespelare som tidigare har blivit hyllade väljer sånna här roller i en sån här skitfilm.
 
När jag hade sett 30min tänkte jag att nu måste den ju ändå vara slut snart, men så kollade jag och såg att det endast gått 30min. Kändes som att det gått över en timme men ack så fel jag hade, och ack vilken stor suck jag drog när jag insåg sanningen.

Jag har tidigare sagt att Komedi är den genre jag gillar mest så varför jag ens gav mig på denna.
Och jag vill be om ursäkt för alla svordommar som jag kan ha råkat nämnt i min recension men jag blir helt serisöst sur av att tänka på denna film. Moteffekten mot vad en komedi ska göra så kan ju inte göra något annat än att ge den botten betyg,
0/10

The Hobbit: An Unexpected Journey



Nästan nyss hemkommen från denna film. Tänker bara skriva lite kort om den då jag inte vill spoila något för er. Men om ni inte vill ha reda på något alls så rekommenderar jag er att inte läsa då jag kan skriva såker som ni kanske anser kan vara spoilers.

För det första så kände jag en sån härlig känsla över att äntligen få vara tillbaka till The Shire. Och jag blev tårögd när jag så käre Frodo Baggins och Howard Shores kända musikstycke spelades.
Vi fick se både nya och gamla miljöer som både var väldigt vackra.
Howard Shores kända musik från LOTR trilogin är tillbaka samtidigt som vi får höra nya stycken. Och de har använt den gamla musiken på det sätt så att vi känner igen oss. "Ringen-musiken" från LOTR filmerna når mig alltid in i benmärgen och jag rös minst sagt när jag fick höra det igen.

Specialeffekterna och make upen har förbättrats en hel del, har alltid stört mig på att Orcherna har sett så fula och dumma ut men nu har de även blivit läskiga i utseendet (fast de är fortfarande fula). Jag själv tyckte Gollum var oerhört bra gjord i LOTR filmerna men ack så mycket bättre han var gjord i denna film.
Det var inte värst mycket action sekvenser så hur de kommer se ut återstår att se.

OCH VILKEN BILD!! Var ju på bion i 3D High Frame Rate där de visas 48bilder/s istället för 24bilder/s. Hade förväntat mig en förbättring av bilden men detta var helt fenomenalt! Ni som har tillgång till HFR rekommenderar jag er alla att gå och se själva.

Och som jag har skrivit tidigare så farade jag att filmen skulle vara lite för barnslig, vilket den tyvärr var. Om jag hade ett barn eller småsyskon i 5års åldern skulle jag faktiskt låta de se filmen, utan i vuxet sällskap. Egentligen har jag inget emot det så men jag ville ha en mörk och dyster film, som LOTR. Nu antar jag väll att boken är glad så därför blev filmen glad, men lite mörker hade jag velat haft.
Kan väll bara säga att det mesta jag förväntade mig fick jag se, vill inte gå in så ingående på det.

Filmen i sig var inte så fartfylld och jag blev lite uttråkad i början och undrade om det skulle hända något snart och jag är väldigt nyfiken på hur Jackson har kunnat delat upp allt i 3 filmer.
Och det var något i början som kändes väldigt amatör-aktigt, jag vet inte om de hade något med kameratekniken eller vad det var..

Och jag ÄLSKADE att se alla gamla ansiktet, och hur vissa scener "hörde ihop" med LOTR. Alla nya karaktärer gjorde ett jätte bra jobb och Martin Freeman var ett perfekt val som Bilbo Baggins, både utseende mässigt och hans talang.
Allt som alls är det ett bra familjeäventyr, en genre som jag faktiskt är väldigt förtjust i men på grund av den trilogin Jackson en gång bjöd oss på hade jag hoppats på så mycket mer.
Jag kan också garantera er att mitt betyg kommer ändras i framtiden när jag låtit allt sjunka in och jag har tid att reflektera över filmen.
Återkommer med en mer utförlig resension vid DVD/Bluray releasen.
7/10


Jag vill ännu en gång be er om att gå in på denna länk och hjälpa mig vinna CDONs tävling: http://cdon.bloggportalen.se/vote?option=19

Pirates of the Caribbean - Svarta Pärlans Förbannelse

Nu ni är det tävlingsdags på CDON, förhoppningsvis har jag lite tur och får mig ett pris. Ingenting är ju faktikst omöjligt.

Ni som inte sett filmen kan klicka in er HÄR för bluray format, och ni som ännu inte uppdaterat er till bluray kan klicka HÄR för DVD versionen. Eller varför inte klicka HÄR eller HÄR för att köpa de tre första i en snygg box? När ni klickar på någon länkg kommer CDON upp  i ett nytt fönster så är det bara att köpa den.
Och ni som har vart snälla i år kan även skriva in koden någon av dessa koder som CDON har ute just nu för lite extra rabatt:
FRIFRAKT2012 = Frifrakt
XMAS2012 = 50kr
CHRISTMAS = 50kr
xY6yFWQd = 20% film
xY2cdX2K = 20% film

Varför tycker jag att jag förtjänar denna fina vinst då?
(Presentkort på 15 000kr) Jo, CDON är den butik jag spenderar mest pengar på varje år. Så om CDON skulle ge mig detta presentkort skulle de ändå inte gå back på det eftersom jag kommer handla precis som vanligt ändå.
Jag vill inte få detta presentkortet bara på grund av pengarna det är laddat med, jag vill ha detta presentkortet för att kunna köpa de filmer jag inte velat lägga mina egna pengar på. Jag vill kunna upptäcka filmer jag aldrig sett förut eftersom det är min största hobby.
Så snälla, lägg din röst på mig. Det skulle betyda så mycket.

RÖSTA PÅ MIG:

 Rösta på mitt bidrag!

e
ller så kan ni klicka på denna länk: http://cdon.bloggportalen.se/vote?option=19

H
andling
Johnny Depp gör huvudrollen i Disneys actionfyllda piratäventyr som är mer storslaget än någonsin i detta fantastiska format. Kliv ombord och följ med när den legendariske piratkaptenen Jack Sparrow slår sig ihop med den unge svärdsmakaren Will Turner för att rädda en guvernörsdotter undan ett gäng blodtörstiga piratvålnader.
 


Nu mina kära vänner, ska jag äntligen recencera denna underbara film. Filmen som jag har sett minst 200ggr, filmen som jag kan replikerna utantill, filmen som jag sett så många gånger att jag upptäcker en person som inte bör vara där fast han bara syns i en milisekund, filmen som jag har gjort flera skolarbeten på, filmen jag pryder mitt rum med.
Ja världens bästa film helt enkelt, självklart pratar jag om Pirates of the Caribbean - Svarta pärlans förbannelse.
 
Skådespeleri
Varför älskar jag denna filmen då? Jo, det är genialiskt. Johnny Depp har skapat en fantastiskt karaktär som ingen någonsin kommer glömma. Disney ifrågasatte varför han verkade spela honom som full, bög.. ja de var ganska tveksamma med andra ord. Men när filmen hade premiär visade Depp vart skåpet ska stå.
Han gav oss en karaktär vi aldrig sett förut och vi alla föll nog för hans charm. Redan från den scenen han presenterades i visste vi att vi skulle få vänta oss något storslaget.



De andra rollerna då? Jo de är också fantastiska.
Min favorit efter Captain Jack Sparrow är Captain Barbossa, Geoffrey Rush var helt klart perfekt för denna roll, han roll är egentligen fruktansvärt ful med ett äcklande utseende, men tack vare Rush så kommer man på sig själv några gånger under filmens gång att man hejar på honom. Hans utseende är perfekt som en pirat och hans stirrande ögon passar in perfekt på rollen. Undra om han ens blinkar under filmens gång.

Orlando Bloom och Keira Knightley står för kärlekshistorian. Blooms karaktär Will Turner är precis som alla andra karaktärer Orlando Bloom gör vilket många kanske stör sig på, men det passar inte på Will Turner så jag bryr mig inte om att han är en väldigt enförmig skådespelare.
Att Keira Knightley endast var 17år när denna film spelades in kan man ha svårt att tro, visst hennes jobb kunde vart bättre i vissa scener, när hon dricker rom för att ge ett exempel. Visst nu var hon ju sjutton och hade förhoppningsvis aldrig vart full, men det är faktikst inte en ursäkt. I helhet gillar jag hennes insats, men vissa brister fanns det.

De som sticker ut bland birollerna är Pintel och Ragetti, det är också de som står för det största uppenbara humorn i filmen. Ett mänskligt Timon och Pumbaa par skulle jag säga, det är ju faktikst en Disney film detta så kanske inte allt för förvånande. Men vi har faktikst två Timon och Pumbaa par, Mullrog och Murtogg, deras roller är inte lika stora som Pintel och Ragetti, men när de två är med i bilden vet vi att vi kan vänta oss något roligt.


Manus
Manusförfattarna Ted Elliot och Terry Rossio har gjort ett strålande jobb med ett manus som tar oss frammåt med roliga repliker och spänning. fDe presenterade även sin idé för Disney i början av 90-talet, men som ni kanske förstår, fick de ingen respons. Det är i denna filmen som de har visat sitt fulla potensial, sen kan jag hålla med om att de har gjort aningen lite sämre jobb i följande filmer, största orsaken till det är ju att manuset till denna film hade blivit finslipat i 10-15år.
 


Regi
Gore Verbinski lyckades ge oss en piratfilm vi aldrig sett förut. Och i mina ögon passar den här filmen in i många olika genres; Äventyr, action, drama, komedi, fantasy, familj, skräck.. Ja, det är svårt att placera denna film i endast en genre.
Trailern för denna film är oerhört dålig, och jag skulle tro att de flesta människor hade väldigt låga förhoppningar. Kan vara en av de sämsta trailers jag sett, mååååånga minus på den.
 
Favoritscen
Tänker avsluta denna recension (som kanske istället blev lite av en hyllning) med att berätta vilken min favoritscen i denna film är.
Det är när Jack och Elisabeth är strandsatta på ön, de super sig fulla och Jack vaknar nästa dag och upptäcker att Elisabeth eldar upp all rom som fanns på ön.
Detta är nog Jack Sparrows ärligaste ögonblick, under filmens gång har vi fått sett en karaktär med rappa repliker som är charmiga och roliga. Men nu får han knappt fram några ord förutom: But why is the rum gone?

Här har ni scenen, ni får ha överseende med kvalitén:


Lite rolig onödig fakta:
- Filmen är baserad på en attaktion som finns i Disneyland
- Alla filmerna har en scen efter end credits
- Filmens sista replik kom Johnny Depp på själv samma dag som den spelades in
- De hade först tänkt att filmen bara skulle heta Pirates of the Caribbean, men ifall filmen skulel bli succe och en uppföljare kanske skulle planeras lade de till Svarta Pärlans Förbannelse
- Johnny Depp gick till tandläkaren för att fixa guldtänder, för då kunde de inte säga nej till att Jack Sparrow inte skulle ha guld tänder
- Många blev väldigt sjösjuka
- Eftersom det är en Disney film finns det en Hidden Mickey, det kan vi se i början av filmen när Barbossa skjuter kanonkulor mot Port Royal.
- Jack Sparrows "Jack" tatuering är fake, men han tatuerade senare in de på rktigt.
- Geoffrey Rush tror att man kollar på en film som man läser en bok, alltså vänster-höger, därför ville han befinna sig till vänster så ofta som möjligt i filmen
 - När Jack häller jord eller något liknande i Wills ansikte är det i själva verket choklad.
- Eunuch replikerna är improviserade

Musik
Klaus Badelt är mannen bakom musiken. Han gör ett jättebra jobb och han har verkligen lyckats pricka rätt och hans musik går ofta i mina högtalare här hemma. Musiken är otroligt bra och passar in på filmen perfekt.

Specialeffekter
Specieleffekterna är det heller inga fel på. Visst, de kunde gjort ett bättre jobb när de kommer till piraterna i månljus och eftersom jag sett filmen så fruktansvärt många gånger kan jag se när de använder sig av ett miniatyr skepp eller inte. Om jag märkte det den första gången jag såg filmen kan jag tyvärr inte svara på, för det minns jag inte.
Ve Neill är huvud makeup artisten och hon är, ja ett geni. Finns inget att klaga på där inte.


Jag har kollat på denna film i bluray, och det enda jag kan klaga på i den utgåvan är att det blir "grusigt" när det är mörkt. Hoppas ni förstår hur jag menar. Annars är bilden jätte fin och klar.

Avrundning
Gore Verbinski har gett oss något som vi aldrig har sett förut. Jag har inga nackdelar att skriva om denna film, det är ju en favoritfilm av en anledning. Jag har själv åkt attraktionen filmen har baserats på och det var ett av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv.
Filmen är ett mästeverk helt enkelt
10/10


Och lite bilder på min fina men lilla samling:
   


Braveheart

Mel Gibson är stjärnan både bakom och framför kameran, som huvudrollsinnehavare, regissör och producent i den här storslagna, detaljerade sagan om våldsamma strider, ömsint kärlek och viljan att riskera allt för en enda sak: friheten. I ett känslomässig starkt insats spelar Gibson William Wallace, en burdus skotte som använde sitt svärd och sin passion för att driva sina landsmän mot frihet. Braveheart är en tumultartat återspegling av historien, och vann flera Oscars.
 


Ja här får vi då följa ett gäng vilda skottar som springer runt i kilt, visar rumporna och slaktar engelsmän.
Denna film, tycker jag, började lite halvsegt. Tog ett tag innan den faktikst drog igång men när den väl drog igång visade den mig varför den vann en Oscar för bästa film.
Jag tvekade väldigt mycket innan jag såg filmen ifall Mel Gibson skulle klara av att spela skotte med tanke på dialekten, men jag fick en en överrasking för det klarade han ju helt galant även ifall han är en aussie, det vara bara när han sa "what meating?" som jag tyckte att det låt lite löjligt men om jag inte visste vem han var och kom från Australien skulle han lätt kunnat lurat mig att han var från Skottland.

Dock så satt jag och störde mig nästan genom hela filmen på hans hår, framifrån ser det bra ut men i alla andra vinklar så ser man ju löshåret. Du kunde ju sparat ut håret till den längden eller så kunde du haft kvar den längen som du egentligen hade för löshårskanter är ingen vacker syn. Speciellt inte på en film som utspelar sig för väldigt länge sedan.

Alla skådespelare gjorde bra ifrån sig, speciellt Mel Gibson då han även står för regit i denna film. Dock så tycker jag att Sophie Marceau som spelade Princess Isabelle var fruktansvärt dålig, alla hennes repliker kändes så framtvingande att det bara var pinsamt att se henne agera. Jag har aldrig tidigare hört talas om henne och jag kan nu förstå varför. Jag kände egentligen inte igen någon förutom Gibson, så blev positivs överraskad när alla gjorde så bra från sig.

Filmen är också verklighetsbaserad vilket gör filmen starkare och krigsfilmer går alltid hem hos mig (förutom skitfilmer som Alexander).
Vi får se snygga krigsscener, som även ibland kan bli lite råa, det finns drama och romantik och filmen har ett djup.
Först och främst känns denna film väldigt äkta, till skillnad mot andra krigsfilmler. Krigsscenerna vi får se känns väldigt verklighetstrogna och som jag sa; som kan bli lite råa.

Denna film har väldigt lik den senare krigsfilm som Mel Gibson kom att medverka i; Patrioten. Fanns även en scen där jag tyckte det såg exakt ut som patrioten förutom Mel Gilbsons utseende då. Men nu kom ju denna film faktikst före Patrioten så kan ju inte kritisera filmen på grund av det.

Musiken då, James Horner skriver alltid jättefin musik men jag tycker hans säckpipa börjar bli lite uttjatad eftersom han verkar ha me de i sina flesta soundtrack. Med andra ord tycker jag han kan vara lite enformig för det enda jag kunde tänka på var hur fruktansvär lik musiken i denna film och Titanic var. Men det var bara när han använde säckpipan, annars hörde jag inga likheter.
Heter det ens säckpipa för övrigt?!
Och självklart förstår jag varför han har valt att använda det instrumentet eftersom filmen handlar om Skottland, det är i den andra filmer jag stör mig, så jag borde ju egentligen inte ta upp det här i denna recension så jag lämnar ämnet nu.

Mel Gibson har gett oss en krigsfilm med hjärta där vi får följa en man som krigar med passion och mening.
Jag har alltid gillat Gibson och jag hoppas verkligen att han kommer tillbaka väldigt snart, han börjar bli väldigt saknad av mig.
Jag vill dock inte ge denna film ett fultt betyg eftesom jag tyckte att början var lite seg, även lite i mellanåt kände jag mig lite uttråkad. Men jag kollade på denna film i två delar då jag blev väldigt trött så jag stängde av och fortsätte nästa dag. Vilket aldrig är smart eftersom det inte blir lika sammanhängande då och när jag började kolla igen hade jag redan glömt lite och jag tror tyvärr att detta kan påverka mitt betyg på denna film.
7/10


Tidigare inlägg